Satsning på de yngsta barnen och rekordinvestering i gymnasieskola

Dagens budget är den sjunde som presenteras av den nuvarande politiska majoriteten. Sedan majoriteten tog över ansvaret för att leda Karlstads kommun 2010 har de skattefinansierade budgetmedlen ökat med 1,1 miljarder kronor.

Satsning på de yngsta förskolebarnen

Grunden för hur rustade vi är att möta utmaningar i resten av livet läggs redan i tidiga år. Kommunen är mitt inne i en tillväxtfas där behoven i skolan ständigt ökar. I 2017-års budgetförslag görs därför en tydlig satsning på barnen. 18 miljoner kronor riktas särskilt för att minska gruppstorlekarna för de yngsta förskolebarnen.

Ytterligare får förskola och grundskola två miljoner kronor för att fortsätta fasa ut skadliga kemikalier, något vi gjort sedan 2013.

Ny gymnasieskola

Över 400 miljoner kronor går till en ny skola vid Sundsta-Älvkullen – det är den största investeringen som någonsin gjorts på en gymnasieskola i Karlstad och förmodligen den största enskilda satsningen med skattefinansierade medel i kommunens historia. Älvkullegymnasiets lokaler har många år på nacken och behovet av nya har länge diskuterats – nu är det alltså dags. I samband med nybyggnationen kommer även delar av Sundstagymnasiet att rustas upp. Bland annat kommer eleverna att få en ny gemensam matsal och ett nytt kök.

55 miljoner till vård och omsorg

För att möta befolkningsökningen och demografiutvecklingen, som innebär att andelen äldre invånare ökar, får vård- och omsorgsförvaltningen ett tillskott på 55 miljoner kronor. Pengar som framför allt ska gå till personal och till personer som på olika sätt behöver hjälp i sin vardag.

Unga i utsatta livssituationer

I takt med att vi blir fler Karlstadsbor blir det också fler som behöver stöd, bland annat många barn och unga. Därför behövs det resurser för att på ett bra sätt kunna utreda, hjälpa och stödja utsatta människor. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen får därför ett tillskott på 42 miljoner kronor.

Fördelning av regeringens ”välfärdsmiljarder”

Tack vare regeringens senaste budgetförslag kommer drygt 43 miljoner kronor Karlstad till del av de utlovade 10 ”välfärdsmiljarderna”. Dessa 43 miljoner kronor fördelas av oss i majoriteten mellan olika förvaltningar som fått extra tryck det senaste åren, exempelvis arbetsmarknads- och socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen som båda står för mycket av integrationsarbetet.

Flera stora investeringar

Förutom den nya gymnasieskolan är flera andra stora investeringar på gång. Sedan tidigare finns beslut om nya skolor vid Västerstrand och Hultsberg och i årets budget finns beslut om nybyggnationer vid Kvarnberget och Fredricelund samt nya förskolor i Karlstads centrum och på Rud. När det gäller infrastruktur kommer det nya resecentrumet innebära flera ny- och ombyggnationer. Sammanlagt görs investeringar på över 600 miljoner kronor 2017.

Ytterligare en investering är cykelbron mellan Färjestad och Råtorp som kommer att börja byggas 2018, som ett led i att skapa bättre förbindelser i staden.

En ökning med över en miljard sedan 2010

Dagens budget är den sjunde som presenteras av den nuvarande politiska majoriteten. Sedan majoriteten tog över ansvaret för att leda Karlstads kommun 2010 har de skattefinansierade budgetmedlen ökat med 1,1 miljarder kronor. Vård, skola och omsorg har under perioden tillförts 80 procent eller 915 miljoner kronor av budgetmedlen. Utgångspunkten är nu, precis som tidigare år, en socialt, miljömässig och ekonomiskt hållbar budget.

2 thoughts on “Satsning på de yngsta barnen och rekordinvestering i gymnasieskola

  1. Det är bra att satsa pengar på en ny gymnasieskola men som.det framhölls i ett radioprogram för någon vecka sedan så står investeringar mot drift. Jag vet att driftbudget och investeringsbudget är två skilda saker men inte mer än att båda delar på det som skall finansieras med samma skattemedel. Gymnasieförvaltningen har redan idag lokaler med höga hyror. Driftbudgeten är så nedskuren att unga friska lärare väljer att gå ner på deltid. 2000 elever i samma skola med en matsal, ett bibliotek mm är naturligtvis ekonomiskt bra. Men vart tar eleven vägen i denna skola? Själv har jag valt att börja i en annan kommun.
    Hur grönt är det att centralisera allt till ett ställe?

    1. Hej Bengt!

      Ursäkta dröjsmål med svaret.

      När en investering i kommunen görs, så som en skola, ökar kostnaderna, dvs driftskostnaden jämfört med tidigare. En kommun bygger inte billigare 2016 än säg 1996. Det blir dyrare på grund av inflation, nya avtal, annan marknad, tillkommande villkor och lagstiftning osv.
      Så kommunen lånar medel för investeringen och måste sedan betala av i driftbudgeten. Kommunen kan/ska aldrig låna pengar för drift, bara för investering. Driftbudgeten täcker samtidigt alla löpande kostnader (personal, hyra, material, elever osv). För att vara petig drar kommunen även in avgifter och statsbidrag, så allt är inte skattemedel i den kommunala budgeten.

      Vi har valt att gå med på byggnationen här för att Sundsta Älvkullen är de mest populära gymnasierna i Värmland och bättre då att fortsätta ha dessa två på samma ställe än att sprida ut dem. Skulle gymnasiet byggas på annat ställe måste vi där se till att tomten finns, går att använda, att detaljplan ska tillkomma/ändras, att all infrastruktur finns, att kostnaderna är rimliga i slutändan och så vidare. De allra flesta elever vill till centrum, och då även den stora andel elever som kommer från övriga Värmlands kommuner. Vi tror inte att det kommer att förändras på lång sikt. Dessutom tror vi att själva skolbyggnationen kommer bli bättre för elever och personal än i befintliga lokaler.

      Vi försöker balansera behoven från samtliga förvaltningar, där även barn- och ungdomsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen står med stora hyresutgifter, både vad gäller investeringar och drift. Vi kan inte belåna för mycket, för då kommer det till slut innebära att förvaltningarnas driftbudget till alltför stor del ska bekosta avbetalningar istället för personal och så vidare, men vi måste samtidigt byta ut lokaler som är i dåligt skick, som Älvkullegymnasiet. Det är en svår balansgång att tillåta väsentliga investeringar, som ju påfrestar driftbudgeten, och att lägga pengar på just driftbudgeten för er i personalen, på eleverna, vårdtagarna, brukarna.

      Hoppas du förstår vad jag menar.
      Mvh,
      Daniel Kristiansson
      Politisk sekreterare

Kommentarer inaktiverade.