Miljöpartiet vill att Karlstads flygplats läggs ner

Kopia av Instagram & Facebook.png

Under hela flygplatsens historia har Miljöpartiet drivit på att förnybara bränslen ska användas vid tankning och krävt att flygplatsen ska gå runt på egna medel. Därför har Miljöpartiet alltid sagt nej till subventioner av flyglinjer.

Idag på årsmötet behandlade medlemsmötet en motion från Grön Ungdom och beslutade att Miljöpartiet i Karlstad ska verka för att Karlstads flygplats läggs ner i nuvarande form. Med undantag för att ambulansflyg och annan samhällsviktig trafik fortsatt kan bedrivas, ser vi flera anledningar till att lägga ner flygplatsen i nuvarande form.

Klimatet; klimatkrisen är akut och vi behöver vidta åtgärder omedelbart för att minska utsläppen.

Ekonomin; det är inte försvarbart att lägga 30 miljoner kronor om året på ett resande som inte är hållbart. Det finns redan idag utmärkta förbindelser med direktbuss och tåg till Arlanda på 3-4 timmar från Karlstads centrum.

Om kommunen vill lägga medel från bolagssektorn på infrastruktur så vore det bättre att de resurserna läggs på hållbara transporter. Tills flygplatsen läggs ner är det viktigt att de ambitiösa hållbarhetskraven i ägardirektiven följs och att flyget står för sina egna kostnader.

Barnen och trygghet i fokus 2018

I budgetförslaget för 2018 ligger fokus på barnen och trygghet. Skolan är grunden till ett bra liv och bidrar till samhällets utveckling på många områden – inte minst när det gäller jobb och integration. En annan förutsättning för ett bra liv är trygghet, men oron i samhället växer och det påverkar även vår kommun. Under nästa år kommer därför särskilda insatser göras för att öka tryggheten – både i den offentliga miljön, i skolan och i hemmet.

Mer pengar till de yngsta barnen
Sedan 2010 har barnen prioriterats i varje budget – så blir det även 2018. Grunden för hur rustade vi är att möta utmaningar i resten av livet läggs redan i tidiga år. Därför går 18 extra miljoner till barnen med fokus på förskolan.

Satsningar på nya skolor och upprustning av befintliga skolor fortsätter. 2018 ska till exempel en ombyggnad av Stagnellska påbörjas. En investering som under en treårsperiod uppgår till 125 miljoner kronor och som bland annat ger fyra nya förskoleavdelningar.

Unga i utsatta livssituationer
I takt med att vi blir fler karlstadsbor blir det också fler som behöver stöd, bland annat många barn och unga. Därför går 11 miljoner kronor 2018 och ytterligare 10 miljoner kronor 2019 till att stärka kommunens möjligheter att utreda, hjälpa och stödja utsatta människor samt till en satsning på HVB-hem[1] och stödboende.

Ett tryggt Karlstad
Sammanlagt läggs mer än 18 miljoner kronor under 2018 till särskilda satsningar för att öka tryggheten i Karlstad. Bland annat går 1,5 miljon kronor till att utveckla fritidsgårdar, parklekar och UNO[2]. Verksamheten ska i större utsträckning möta upp de unga på de tider och i de områden där de finns.

Att det är rent och fint ökar också välbefinnandet och tryggheten. Därför kommer tre miljoner kronor extra att gå till bättre skötsel av gator, torg och grönområden. Det innebär mer pengar till trygghetsvandringar, klottersanering och städning. En särskild satsning görs också på kommunens mindre tätorter.

Sex miljoner kronor ska gå till ökad trygghet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Tillskottet ska bland annat gå till ny teknik och till hembesök där man tittar på vilken hjälp man kan få för att förebygga fallskador. Utöver det läggs ett anslag på nära åtta miljoner kronor för att skapa trygga utemiljöer på våra äldreboenden.

En ökning med över en miljard sedan 2010
2018-års budget är den åttonde som presenteras av den nuvarande politiska majoriteten. Sedan majoriteten tog över ansvaret för att leda Karlstads kommun 2010 har de skattefinansierade budgetmedlen ökat med 1,2 miljarder kronor − av dem har 1 miljard gått till vård, skola och omsorg. Utgångspunkten är nu, precis som tidigare år, en socialt, miljömässig och ekonomiskt hållbar budget.

I budgeten för 2018 som totalt omsluter 4,85 miljarder tillförs nämnderna 163 miljoner kronor, varav 114 miljoner utgör särskilda tillägg och 47 miljoner är en generell uppräkning.

[1] Hem för vård eller boende

[2] Ungdomens hus i Karlstad

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

Igår lade så regeringen sin budget för 2017 och vår riksdagsledamot Stina Bergström var med på presskonferensen för att berätta om regeringens satsningar och inriktning.

Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist (S) och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgetar. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

Igår fyllde dessutom Miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reparationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! För övrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!

/Stina Bergström, riksdagsledamot Värmland

Källa: En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

Bild: Pixabay.com (CCO Public Domain)

Hur gick det med energieffektiviseringen?

Precis i början av mandatperioden 2006-2010 avsatte den då rödgröna majoriteten 100 miljoner kronor för att främst minska energianvändning i byggnader och fastigheter inom VA i kommunens verksamhet. Det kallas Energy Performance Contracting, eller helt enkelt EPC. Nu har äntligen redovisningen för projektet kommit i sin helhet.

Kommunen har två mål kopplade till utsläpp av växthusgaser:

  1. Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i kommunen som geografiskt område ska minska med 25 % från 2008 till 2020.
  2. Utsläppen i kommunens egen verksamhet ska minska med 20 % till 2015 och 30 % till 2030.

Energieffektivisering brukar beskrivas som det bästa sättet att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom man tar exempelvis befintlig byggnation och ser till att minska användningen av energi från den, istället för att ständigt fokusera på att bygga nya byggnader (som i sin tur innebär utsläpp).

För att uppnå målet om minskade utsläpp har det här projektet varit viktigt och fick därför sammanlagt 103 miljoner kronor mellan 2008-2011, åren då projektet verkställdes. Av kommunens 470 000 kvadratmeter byggnadsarea omfattades hela 330 000 kvadratmeter. På drygt tio år skulle kostnaden tjänas in genom minskade kostnader.

Vad har genomförts praktiskt?

Saker som genomförts är utbildning av personal, byte av vatten- och duschmunstycken, bättre styr- och övervakningssystem, motorer med bättre verkningsgrad, bättre belysning och ventilation.

Resultat

För att uppnå målet om minskade utsläpp i den egna verksamheten mellan 2008-2015 krävdes 4002 ton mindre utsläpp årligen. Energieffektivisering och utfasning av olja minskade utsläppen med 1930 ton årligen bara från fastigheterna.

Energianvändningen inom VA-fastigheter minskade med 1000 MW per år (cirka 50 % av totalen) och i fastigheterna blev minskningen 6000 MW (16 % av totalen).

Totalt har projektet inneburit en besparing på 8,1 miljoner kronor årligen. Inte riktigt lika mycket som tanken var, men närapå.