Elevhälsan hbt-certifieras

Miljöpartiet och de borgerliga partierna vill att Karlstad ska vara en av de bästa kommunerna i Sverige för hbtq-personer, ett mål vi också drev när vi styrde tillsammans med S och V. I somras såg vi att det gett resultat, då Karlstad utsågs till den nionde bästa staden/kommunen att leva i som hbtq-person.

Elevhälsan i gymnasieskolan har varit hbt-certifierad* sedan 2010 (för övrigt den första i landet). Nu tar även grundskolans elevhälsa steget och ska hbt-certifiera sin verksamhet.

Vi tycker det är otroligt viktigt att elevhälsan får de här perspektiven även officiellt. Det skapar ett större förtroende hos hbtq-personer att faktiskt ta hjälp av elevhälsan vid behov. Det är tyvärr ganska vanligt förekommande att personer som inte är heterosexuella drar sig för att uppsöka eller lita på verksamheter, så som sjukvård och polis. Därför tycker Miljöpartiet att det är extra kul, och viktigt, att prioritera kommunens elevhälsa.

Sedan 2014 har även all öppen fritidsverksamhet genomgått hbt-certifiering, eftersom den verksamheten inriktar sig på kontakt med unga och gamla, där det är viktigt att personalen kan bemöta personer korrekt.

*hbt-certifering är skapad av RFSL innebär:

”ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbt-perspektiv.”

Våra barns skolgång hör inte hemma på en spekulationsmarknad

I Karlstad har vi sett effekterna av skolkonkurser där elever plötsligt stått utan skola. Våra barns skolgång hör inte hemma på en spekulationsmarknad.
Det är passionen för god utbildning och engagemanget att ge våra elever de allra bästa möjligheterna att utvecklas som ska driva svensk skola framåt. Miljöpartiet står upp för ett skolväsende med en mångfald av huvudmän där eleven har rätt att välja en skola som passar henom bäst.
Det vi vill är att de skattepengar som går till skolan används till verksamheten. Vid överskott tycker vi att det ska återinvesteras. Dörren för privata investeringar i skolan håller vi öppen. Den eller de som investerat egna medel i en skola ska ha rätt att få tillbaka pengarna, det ska även utgå en rimlig ränta så att det inte blir en förlust i förhållande till att ha pengarna på banken. Detta är så klart under förutsättning att alla kvalitetskrav är tillgodosedda och verksamheten är långsiktig.

Det vi vill är att aktiebolag och ekonomiska föreningar ska ange att syftet med verksamhet är utbildning.

I aktiebolagslagen finns en paragraf (paragraf 3, kap 3) som säger att ett aktiebolag kan välja att ange syftet med aktiebolaget om det är ett annat än att dela ut vinst till aktieägarna. Det är därför inte ett problem att bibehålla aktiebolagsformen, även om vinstutdelning inte är huvudsyftet.

Även ekonomiska föreningar kan reglera sina stadgar så att det framgår att syftet är att driva utbildningsverksamhet.

Det blir Skolverket som granskar att en friskoleaktör har regler i sin bolagsordning (eller i liknande dokument för andra organisationsformer) som garanterar att skattepengar som går in i verksamheten kommer eleverna till del. Därefter blir det löpande en del av Skolinspektionens granskning av skolan.

Skulle jag utbilda mig till lärare igen?

Enligt OECD:s undersökning säger hälften av de tillfrågade lärarna på åk 7-9 att de inte skulle välja att bli lärare om de fick välja om. Samma undersökning berättar också att hela 95% av de tillfrågade lärarna inte anser att deras yrke är uppskattat i samhället. DN 2014-06-25 Det är en oerhört hög siffra för ett av väldens viktigaste yrken.

Jag funderar på hur jag själv skulle besvarat frågan om jag skulle välja att bli lärare igen? Vad skulle jag sagt till mitt 25-åriga jag som sökte till Universitetet för sisådär 15 år sedan?
Läraryrket är ett fantastiskt jobb vissa stunder rent av magiskt. Den stolthet jag känner över mina elever när jag ser dem växa som människor och det privilegium det innebär att få vara en del av dessa unga människors vardag smäller högt. Läraryrket är också ett jobb där jag förväntas göra allt mer administrativa arbetsuppgifter på allt mindre tid och reformtröttheten i skolan är just nu enorm. Det har sina negativa sidor att arbeta i en politiskt styrd organisation där den politiska klåfingrigheten ibland går till överdrift. Jag vill vara med mina elever och planera min undervisning, att få tid till det kan inte vara för mycket begärt?

Så vad skulle jag sagt till mitt 25-åriga jag? ”Sök du till lärarutbildningen men rusta dig för att alla kommer ha en åsikt om hur du ska sköta ditt jobb.”
Föräldrar, politiker, bloggare, journalister eller mannen på gatan. Alla har de gått i skolan och har mängder av råd och åsikter att dela med sig av om hur skolan borde vara. Att samhället har förändrats och skapat nya förutsättningar även för undervisning verkar spela mindre roll.

Att jobba i ett yrke där en helt outbildad person kan kliva rakt in i en högstadieskola och under ett halvår försöka klara det som vi, efter fyra års universitetsstudier och flera års yrkeserfarenhet byggt upp, känns som ett svek mot både elever och kollegor. Att sedan skriva om sina upplevelser i svenska skolan under rubriken ”En vårtermin i kaos” DN 2014-06-11
förtydligar lite vad jag menar om att alla tror sig veta bäst hur lärare ska jobba.
Just nu vill alla ha ett ord med i laget hur lärarkrisen och skolkrisen ska vändas. Skolan är i behov av stor hjälp, inget snack om saken. Lärare som hukar under administrativa arbetsbördor och nationella prov, lokaler som är undermåliga, för många elever per pedagog och pengar som aldrig riktigt räcker till. Men vad sägs om att börja lita på lärarna så att de känner sig uppskattade och vill stanna kvar i världens viktigaste yrke?

Eleanor Lundman
Lärare åk 7-9
Kommunfullmäktigekandidat