Generationsmöten i omsorgen

Isbrytare mellan generationerna. Guldkant för de äldre. Ett första jobb som är på riktigt för de som går i åttan eller nian. Augusti förra året enades Vård- och omsorgsnämnden att verka för att ta ett helhetsgrepp på frågan om hur vi skulle engagera fler unga på våra vårdboenden.

Som bakgrund finns ett politiskt initiativ som vi i Miljöpartiet i Karlstad jobbat för och som vi genom konstruktivt arbete i vårt politiska majoritetssamarbete skrev fram till förvaltningen. Vi tycker kort och gott att det är en jättebra idé!

Förvaltningen har utifrån det politiska initiativet valt att engagera företaget Ung Omsorg för ett projekt som ska genomföras på tre av våra vårdboenden. Idag kom en proffsig duo till förvaltningen i form av grundare Arvid Morin och uppstartsansvarig Louise Tidestad Vahlne och informerade hur de jobbat kring allt från rekrytering till hur deras organisation är uppbyggd.

SAM_1361-picsay (1).jpg
Arvid Morin (t.v) och Louise Tidestad Vahlne (t.h)

Det märks att de har koll och erfarenhet på sitt område, från arbete i såväl Vardaga liksom för flera andra kommuner. De som kommer in som nyanställda kan vara åttor och nior på högstadiet, men man kan också bli kvar i organisationen och jobba vidare. Deltagarna utbildas dessutom i allt från funktionsvariationer som finns bland de äldre och stöttas upp för att göra uppgifter som ger stor uppskattning.

Flera skolor i Karlstad har tagit emot Ung Omsorg och de har genomfört intervjuer och fått bra gensvar.

Och en annan viktig sak: det är på riktigt. Den som kommer med får lön och ofta sin allra första kontakt med arbetsmarknaden. När man drar rullstolen genom parken, tar ett samtal över en kopp té eller berättar hur en Ipad funkar så får man en bekräftelse att detta är viktigt.

Och kanske tycker man att Vård- och omsorgsprogrammet verkar som en riktigt bra idé efter att ha jobbat för Ung Omsorg…

I Miljöpartiet känner vi oss förväntansfulla inför projektets uppstart som kommer att ske i januari nästa år. Det är när politiken möter verkligheten som man kan få den där känslan av glädje och tacksamhet över att andra kloka människor förverkligar det man själv tror på. Där är vi nu.

Nu kommer vi med spänning att följa arbetet och hoppas på många goda möten som korsar generationsgränserna.

Robert Halvarsson
Ledamot i Vård- och omsorgsnämnden för Miljöpartiet i Karlstad

Fler yngre ger guldkant i omsorgen

I augusti tog vård- och omsorgsnämnden efter förslag från vår politiska majoritet beslut att arbeta för att locka fler unga att prova på äldreomsorgen. 

I Karlstad har vi traditionellt arbetat med PRAO-platser, vilka vi nu föreslår ska utökas – samt även att kika på andra metoder för att engagera unga i ”guldkantsuppgifter”.

I andra kommuner, däribland Stockholm, Haninge och Upplands Bro kommun, anlitar de en entreprenör för att skapa så kallade ”extrajobb” för unga, vilka utför sociala aktiviteter med de äldre.

Arbetsuppgifterna handlar bland annat om att delta vid promenader med rullstolsburna, läsa högt ur dagens tidning eller att genomföra olika uppskattade trivselaktiviteter, i samarbete med personalen.

I andra europeiska länder går de ännu längre, i Holland finns exempel på hur de låter studenter få möjlighet till gratis boende om de umgås med de äldre, liksom liknande initiativ, däribland i Frankrike.

Fördelarna är många. Oavsett vilka konkreta former det väl tar sig, främjar det möten över generationerna, vilket vi i Miljöpartiet ser mycket positivt på.

Förvaltningen har nu i uppdrag att se över hur man kan engagera fler unga, utifrån våra förutsättningar som kommun. Kort och gott, vi ser fram mot att detta kan resultera i positiva aktiviteter för våra äldre.

Text:

Robert Halvarsson
Jan Kardemark
För Miljöpartiet i Vård- och omsorgsnämnden

SVT Värmland intervjuade nämndens ordförande Marléne Lund Kopparklint angående beslutet, se inslaget här.

Vi bygger en hälsosam stad

IMG_2509

Vi karlstadsbor trivs i vår stad. I SCB:s senaste medborgarmätning får Karlstad index 71 i bedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på. Resultatet är lite bättre än förra året men avsevärt bättre än medelvärdet bland de deltagande kommunerna i undersökningen som ligger på 60 (100 är max).

Vi har en stad som är trivsam, lätt att ta sig fram i med cykel och till fots, med fina promenadstråk och platser som Sandgrundsudden, Stadsparken och den nya fina lekparken vid Stadsbibliotektet.

Vi har I2-skogen, Mariebergsskogen och Alsterdalen. Fantastiska naturområden som ligger nära våra bostäder. För det här är platser dit vi gärna tar oss för att sitta ner en stund, för att vila ögonen på älven eller leka i en spännande linbana.

Det här med att vi bygger en trivsam stad där man är sugen på att ta en promenad eller cykla en runda på en utmanande skogsväg är inte bara viktigt ur olika miljöaspekter. Visst är det bra för miljön om fler väljer cykeln istället för bilen. Eller att skogsområden och parker bevaras för att skapa en bättre luft och ge livsmiljöer åt både växter och djur.

Men det är ju även viktigt för hur vi mår, att vi känner oss trygga och att det ger oss en bättre livskvalitet.

Vården i Värmland och Karlstad står inför stora utmaningar för att klara av att möta framtida vårdbehov. Vi får en äldre befolkning. Vi drabbas allt mer av livsstilssjukdomar som diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi har fler som drabbas av psykisk ohälsa.

När vi bygger en kommun som är attraktiv att vistas i, där vi känner oss trygga och där vi vill vara ute mycket, då bygger vi en mer hälsosam kommun.

För här finns det stora resurser att spara. Det är inte svårt att förstå att samhällsekonomin gynnas av exempelvis minskade ohälsotal, ökad trygghet och minskad brottslighet.

Samstämmig forskning visar att kontakt med grönska som trädplanteringar, parker och naturområden dels ger direkta positiva hälsoeffekter, dels ger betydande indirekta effekter som påverkar återhämtning från stress och förbättring av koncentrationsnivån.

Personer som bor nära grönområden använder dem oftare och lider också mindre ofta av besvär relaterade till stress.  Människor som bor mindre än 50 meter från grönområden besöker ett sådant tre till fyra gånger i veckan och ju kortare avstånd de har dit ju längre tid vistas de där. Om man har en längre sträcka än 300 meter från bostaden till någon form av natur skjuts gärna pro­menaden upp till morgondagen.

Undersökningar visar att barn som bor nära gröna och varierade naturområden är friskare än de som bor längre ifrån. De är mer fysiskt aktiva och har ökade förutsättning för att få bättre balans, starkare muskler och ett starkare skelett. De leker också mer variationsrikt, utvecklar en bättre koncentrationsförmåga, får bättre inlärning och minne, hamnar mindre ofta i konflikter samt samarbetar bättre än barn i artificiella, sterila utomhusmiljöer. Bland de barn som lever i hårdgjorda miljöer är det betydligt fler som har svårare adhd än de barn som har mer naturmiljöer kring sig.

I Karlstad arbetar vi vidare med att stärka centrummiljön i olika stadsdelar och orter. Framöver är Skåre, Skattkärr, Våxnäs och Kronoparken på tur.

För genom att skapa en attraktiv miljö, med blandning av bostäder, grönområden och verksamheter, underlättar vi även för möten mellan människor med olika bakgrund. Det bidrar till att fler valmöjligheter blir synliga och att våra sociala kontakter vidgas.

Framför allt är det viktigt för barn att det i den miljön de rör sig mest, vilket för barn oftast är relativt nära hemmet, finns olika förebil­der och arbetsplatser som kan ge stöd och vinkar om framtida karriärs- och yrkesval.

Det här med att lära känna sin granne, eller åtminstone veta vem som är ens granne ger också en form av trygghet. Platser som vi kan dela med vår omgivning och ta till oss som ”våra platser” bidrar till att tillit mellan boende ökar och likaså förutsättningarna för att området får en positiv iden­titet. Ju starkare positiv identitet som området har, ju större är chansen att man väljer att bo kvar även när den ekonomiska eller sociala situationen förändras, vil­ket är positivt för områdets sociala sammanhållning. Då måste det dock finnas ett utbud av olika bostadstyper inom området.

Genom att vi arbetar vidare med att stärka centrummiljöer runt om i kommunen tror vi att vi ska stärka trivseln och stoltheten över vår stad. Och att det även bidrar till att vi blir mer friska och lyckliga av att bo i denna kommun.

Nytt vårdboende står klart

Efter mer än två års byggnation står äntligen Oskarslunds vårdboende (för dementa) klart, det största boendet i Karlstads kommun.

På boendet finns, liksom på Zakrisdals vårdboende som uppfördes 2011, en trädgård, flera utrymmen för aktiviteter. Byggnaden är också Miljöbyggnad Silver, med särskilda energikrav och exempelvis sedumtak.

I samband med byggnationen lade även den politiska majoriteten i vård- och omsorgsnämnden ett förslag att låta intresserade medarbetare på det planerade boendet få möjlighet att skapa avdelningar med olika inriktningar. Som modell står ett boende på Gotland och tanken är att exempelvis viss personal vill arbeta särskilt med mat, rehabilitering, kultur eller liknande.

Det ska dock tilläggas att det inte blev 96 lägenheter, utan 95 lägenheter totalt. Kostnaden för bygget blev drygt 220 miljoner kronor.

För mer information finns länkar till media här.

Nytt vårdboende invigt

Naturinspirerat boende invigt

Nytt boende för dementa