Krävs kvalitetshöjning om fler ska välja tåget

Även om intresset för tågresor växer i Sverige så behövs det stora insatser för att på allvar kunna konkurrera med flyg och bil, skriver företrädare för Miljöpartiet.

Allt fler väljer tåget. Det gäller både affärsresenärer och privata resor till familj, vänner eller ett semestermål.

Affärsresor med SJ:s tåg har ökat med 21 procent i vinter. Det är en kraftig ökning och allt fler väljer att resa klimatsmart även i tjänsten, kanske också för att det är bekvämt och att det är möjligt att arbeta under färden. SJ meddelar också att sportlovsbokningar i år har ökat med 13 procent jämfört med 2018 och att tåget är det överlägset mest populära kollektiva resesättet för vinterresan inom Sverige. Framförallt spelar en högre medvetenhet om miljö och klimat in när fler övergår till att ta tåget men även att det ger kvalitetstid och är ett bekvämt resesätt.

Samtidigt ökar intresset för att resa utomlands med tåg. DN:s initiativ om chartertåg mellan Stockholm och Venedig i sommar har väckt stort intresse och bokningarna har gjort att tidningen sätter in ett extra tåg för att möta intresset. Efterfrågan att resa på egen hand är också stort och i sommar ökade interrailkortförsäljningen med 50 procent. Framförallt har intresset från barnfamiljer ökat kraftigt.

Även regeringen har sett det stora intresset för internationella tågresor. Bland januariavtalets 73 punkter finns ett uppdrag till Trafikverket att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.

För även om intresset för tågresor växer i Sverige så behövs det stora insatser för att på allvar kunna konkurrera med flyg och bil.

• Det måste bli billigare att åka tåg, framförallt om det är fler än en person som åker. Flyg får idag stora subventioner och om tåget ska kunna vara konkurrenskraftigt måste det bli mer rättvisa i kostnaderna.

• Det måste bli enklare att boka tåg, precis på samma enkla sätt som en flygbiljett bokas.

• Man måste kunna lita på att man kommer fram i tid. Det är en viktig kvalitetsfaktor som gör tåget attraktivt.

• Det ska såklart också vara tryggt att åka tåg och brister i underhåll av våra järnvägar måste åtgärdas.

• Det ska finnas hjälp att få vid förseningar, oavsett om man reser med olika tågbolag eller inte.

Ska fler välja tåget så kan det inte vara dyrare, långsammare, krångligare och mer osäkert än att ta flyget eller bilen. Trots att klimatfrågan får många att välja tåget så krävs det en ordentlig kvalitetshöjning för att få den stora massan att välja tåget.

Miljöpartiet har länge drivit många förslag för en bättre tågordning. Att Trafikverket ska upphandla nattåg ut i Europa är ett förslag. Ett annat förslag som vi har fått igenom i januariavtalet är att ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik ska införas. Bättre samordnade tidtabeller, rabattkort som gäller på all kollektivtrafik och möjlighet att ta med cykel på tåg är andra förslag vi vill se för att fler ska välja tåget.

Att åka tåg innebär att reseupplevelsen startar direkt. Järnvägen går genom landsbygd, byar och städer, stannar mitt inne i storstäder och ger resenärerna möjlighet att med alla sinnen uppleva att man är ute och reser. Att det tar längre tid än med flyget gör att det inte bara är det slutliga resmålet som ger minnen. ”Det är vägen som är mödan värd”. Tåg ger kvalitéer som flyg och bil inte når upp till, men samtidigt krävs en kvalitetshöjning för att fler ska välja tåget.

Monika Bubholz
Karlstad

Stina Bergström
Kil

Lennart Bryntesson
Årjäng

Louise Hamilton
Kristinehamn

Jesper Johansson
Grums

Miljöpartister i Värmland

Debattartikeln publicerades i NWT den 22 februari 2019

Stötta människorna från Syrien– nu och på sikt

Det är krig i Syrien sedan 2011. Det är helt bedrövligt. I dag är minst en halv miljon människor på flykt från omgivningarna runt staden Idlib i nordvästra delen av landet. Själva staden ligger i ruiner sedan den bombats av regimen i Damaskus. Orkar vi ta till oss mer av dessa nyheter om krig och förstörelse?

Syrien är ett bördigt område där väst och öst alltid mötts. Huvudstaden Damaskus grundades för 3000 år sedan som en arameisk stad, sedan har området styrts av araber, ummayader, abbasidier, korsfarare, osmaner och fransmän fram till självständigheten 1946.

Det avspeglar sig i den multikulturella befolkningen där sunniter, alawiter, kristna av olika inriktningar, shiiter, yazidier, druser, kurder och många andra levt tillsammans i tusentals år. Ibland i konflikt men ofta i samförstånd. Damaskus har under lång tid varit ett centrum för ortodoxa kristna. För många år sedan besökte jag själv denna vackra historiska stad i syfte att möta företrädare för de kristna kyrkorna i området.

Nu har Iran, Ryssland, USA, Turkiet och andra nationer via ombud bedrivit krig i landet i nio år. Det är bedrövligt. Pengar, vapen och militär support har pumpats in för att stötta olika sidor. Vapensystem, strategier och militär styrka har testats på samhällen och människor som hellre velat leva i fred och samförstånd. Alla krig tar någon gång slut. Frågan är när det här gör det.

Nu behöver vi snabbt ge stöd till de som flyr sina hem runt staden Idlib. Vi har resurser och ekonomiska förutsättningar för att stödja FN:s och andra organisationers flyktingläger med mat, medicin och support. Vi bör använda våra diplomatiska kanaler för att arbeta för fred och eldupphör.

På längre sikt kommer detta kulturland byggas upp igen. Det är viktigt att Sverige då tar en aktiv roll i det arbete där bistånd, handel och investeringar kommer att behövas i enorm mängd.

I vårt land har vi haft möjlighet att ta emot många människor på flykt från området. Personer med sinsemellan olika kultur, religion och tradition som kunnat berika vårt land. Men på samma sätt som under demokratiseringen av Chile efter militärdiktaturens fall tror jag att många av dem kommer att ta med sig erfarenheter från vår demokrati och våra traditioner och använda dem i återuppbyggnaden av det syriska samhället.

Syrien är ett land i krig. Låt oss gå in och stötta dem som flyr – men också planera för svenskt och internationellt engagemang i den återuppbyggnad som en dag kommer ske.

Per-Inge Lidén
språkrör MP Karlstad

Artikel publicerad i VF den 20 februari 2020

Vi bygger mer i trä

Framöver tänker vi fortsätta jobba för att ännu fler byggnader uppförs i trä. Vår förhoppning är att fler aktörer kommer se fördelarna med att bygga hållbart, skriver Henrik Lander med flera.

Vi i det blågröna styret i teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun är glada över att vi bygger allt fler av kommunens fastigheter i trä. Trä som byggnadsmaterial medför stora miljövinster då det är en förnyelsebar resurs som resulterar i mindre utsläpp av växthusgaser än vid traditionella materialval.

Värmland är ett skogslän med god tillgång på virke och här finns kunskap och erfarenhet inom området. Förutom att trä är bra ur klimatsynpunkt så ger träbyggnader mer hälsosamma inomhusmiljöer för dem som vistas där. Forskning visar att sjukhus av trä kan ge färre sjukdagar och att skolmiljöer med mycket trä gör att elever kan fokusera bättre. Dessutom är det relativt lätt, hållfast och vackert.

Just nu har vi flertalet förskolor som byggs i trä i Karlstad. Förskolan Lotsen i Inre hamn är ett tydligt exempel på hur vi ser till att inte bara det yttre är av trä, utan hela konstruktionen från insidan och ut. Samtidigt byggs också den nya förskolan på Jakobsberg och Norrstrand av trä och detsamma gäller för ”Samlokalisering Kronoparken” som innehåller en ny byggnad för bibliotek och fritidsgård.

Framöver tänker vi fortsätta jobba för att ännu fler byggnader uppförs i trä. Vår förhoppning är att fler aktörer kommer se fördelarna med att bygga hållbart. Vi har allt att vinna på en levande kommun där träbyggandet möjliggör fler lokala jobb och samtidigt värnar vår miljö.

För de blågröna partierna i teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun

Henrik Lander (C)
Monika Bubholz (MP)
Mats Bergman (M)
Rebecka Ingsmy (M)
Magnus Tuneld (L)
Jan Länsberg (KD)
Siv Wittengård (M)
Ulf Dahlby (M)
Jan-Olof Jacobsson (C)
Cecilia Lindström (MP)
Peter Kaka Nilsson (L)
Johan Lokander (KD)

Debattartikeln publicerades i NWT den 14 februari 2020

Extra miljoner till socialt arbete

När bokslutet för 2019 nu är klart och visar på något stabilare siffror än beräknat och att ekonomin även för 2020 ser ut att gå enligt budget får vi därför möjlighet att mildra sparplanen något genom att förutom de drygt 19 miljoner kronor som fullmäktige i juni beslöt att tillföra nämnden tillföra ytterligare 10 miljoner, skriver Per-Inge Lidén och Per Scheutz.

Vi vill bygga en stad för alla. Det innebär ett särskilt ansvarstagande för barn och unga som far illa, vuxna människor med beroendeproblematik och de personer som har svårt att försörja sig själva och komma i jobb och sysselsättning. Uppgiften att möta dessa människors behov ligger till stor del på arbetsmarknads- och socialnämnden.

Under de senaste åren har nämnden dragits med stora underskott. Det har berott på ökade kostnader för att placera unga som far illa på institution och i familjehem, stor tillgång till knark och därmed kopplade behandlingsinsatser och ökade krav på kommunens försörjningsstöd då andra samhällsorganisationers stödåtgärder minskats.

Under några år har nämndens underskott kunnat skrivas av i efterhand. Nu går vi in i en period med svagare kommunal ekonomi och då går det inte längre. Inom nämnden har därför sex partier, vi blågröna tillsammans med Socialdemokraterna, tagit ansvar och följt fullmäktiges uppmaning att anpassa verksamheten efter tilldelade medel.

Det har varit ett tufft arbete. När bokslutet för 2019 nu är klart och visar på något stabilare siffror än beräknat och att ekonomin även för 2020 ser ut att gå enligt budget får vi därför möjlighet att mildra sparplanen något genom att förutom de drygt 19 miljoner kronor som fullmäktige i juni beslöt att tillföra nämnden tillföra ytterligare 10 miljoner.

Vi i nämnden kommer att använda medlen till att fortsätta erbjuda feriejobb även efter årskurs två, arbete bland barn och unga, fortsatt arbete med Mötesplats Tingvalla för de vuxna vi har kontakt med inom förvaltningen samt ge tillskott till föreningslivet.

Arbetsmarknads- och socialnämnden har därmed 646 miljoner kronor att bedriva social omvårdnad med i Karlstads kommun. Till det kommer ytterligare cirka 100 miljoner kronor i försörjningsstöd.

Det är en styrka att vi i arbetet med de mest utsatta människorna i vår kommun kan ha en samsyn mellan oss i den styrande blågröna grupperingen och Socialdemokraterna. De är oppositionsparti men har valt att ta ett stort ansvar i denna fråga. S ville lyfta frågan i december – vi såg även då behovet men ville avvakta till ordinarie arbete med förändringsbudget i februari.

Karlstad bygger vi tillsammans.

Per-Inge Lidén (MP)
Ordförande, arbetsmarknads- och socialnämnden Karlstad

Per Scheutz (L)
Andre vice ordförande, arbetsmarknads- och socialnämnden Karlstad

Debattartikeln publicerades den 11 februari 2020